Läser med bestörtning i morgontidningen att Erstagårdskliniken läggs ned till årsskiftet! Det är platsen för min rehabiliteringsperiod om två veckor efter skallkirurgin i januari 2007 [acoustic neuroma].
Förutom att jag själv fick hjälp med akuta följdverkningar som blodpropp efter ingreppet och som "Stora sjukhuset" hade missat = livshotande situation, upplevde jag en fantastisk gemenskap och kämparglöd bland patienterna; som även det säkert bidrog i var och ens helande. Jag såg bokstavligt talat, under den perioden, folk resa sig ur rullstolarna, med hjälp av rullatorer och andra stödverktyg - rena Lazarus res dig! Självklart med stort stöd från personal och verksamhet.
Verksamheten rymmer förutom den rent medicinska, även fysio- och arbetsterapi.
Jag skulle med lungemboli givetvis inte "gympa" men höll kontakten med övriga verkligheten genom ett par PC:ar på just arbetsterapisalen. Det var för min del jättebra. Jag njöt även till fullo av deras fantastiska inneträdgård och alla fina fotoböcker. Man verkade helt klart enligt ett holistiskt perspektiv på helandet, vilket passar mig hand i handske. - Vid ett tillfälle hade vi musiksamling och lyssnade på klassisk musik. Det var jätteroligt att se en medpatient plötsligt upptäcka att men jisses, det här vill jag fortsätte med!
Det var en märklig men samtidig oförglömlig vistelse dessa två veckor. I denna sammanhang är det viktigt att säga att jag tror inte återstarten hade blivit så bra som den blev utan Erstagårdsklinikens bidrag. - Jag kunde rent ut sagt ha dött... Nu kan tänkte konkurranshänsyn inom vården i stället ta kål på en värdefull vårdgivande instans.
Se Dagens Nyheter, Stockholm, lördag 14. mars, s. 16.
Ja, det är sannerligen skandalöst! Bakgrunden till avvecklingshotet är tydligen att man avstår från att lämna in anbud, då man inte anser sig kunna få ihop det hela ekonomiskt. Men bra vård kostar - och lönar sig!
SvaraRadera